Från balkongen i sin nya hemstad ser författaren ut över en tillvaro som har bytt skepnad när en ny tidsanda tagit över lika obevekligt som när en epidemisk smitta sprids. Han reflekterar över vad som hänt, detta som förvandlat honom i omvärldens och hans egna ögon och bestulit honom på hans mildhet. Men bortom förlusten finns en tidigare okänd glädje som får tanken att röra sig friare, anstötligare, sannare. I två avslutande essäer tar han några stora musikverk till hjälp för att definier...

På spårvagnen i Göteborg slår sig Horace Engdahl i slang med David Hume, en skotsk filosof som avled 1776. Deras samtal fortsätter genom hela boken, men avbryts av essäer om olika ämnen som aktualiseras av meningsutbytet i spårvagnen: 1700-talets salongsvärdinnor, Rousseaus paranoia, lyxens idéhistoria och mycket annat. Under alltsammans ligger frågan: Finns det något sådant som gott och ont?

"Å, att få svika sig själv! Att få göra allting fel en enda gång!"I Den sista grisen samlar Horace Engdahl återigen sådana aforismer, längre funderingar och plötsliga infall som han redan tidigare gjort till sin genre. Boken innehåller även ett teaterstycke: "Mannen på bryggan" är en längre monolog där en medelålders man gör bokslut över sitt liv och sina erfarenheter. Denna monolog kommer att sättas upp på Dramaten under vintern 2016/2017. Johan Rabaeus gör rollen och teaterchef E...

”Meteorer är en bok bestående av fragment. Varje stycke omges av ett milt men bestämt tigande. Ingen innehållsangivelse är möjlig, eftersom alla ämnen är tillåtna. Teser framställs utan att försvaras, drömmar berättas utan att fullbordas, betraktelser anställs utan en tanke på läsarens moraliska utveckling. Det är sådant man skriver i stället för att bättra sig.” Texterna i Meteorer, som publicerades första gången 1999, låter sig inte genrebestämmas, men kanske kan de karaktäriseras som in...

”En författare vet ingenting om verkan av det han har skrivit, vilket är en av orsakerna till att han behöver läsare. Men liksom man inte kan undersöka en kropp utan att påverka den, inverkar läsningarna på texten och låser fast den med hjälp av fördomar, och därför blir författaren ändå lurad.”I "De obekymrade" skriver Horace Engdahl återigen i det lilla formatet, sparsmakat och koncentrerat. Här finns betraktelser om livets villkor, kärleken och vår samtid, allt uttryckt med den ...

När Horace Engdahl är femton år hör han för första gången en viss tonsättning av Frédéric Chopin, en händelse som förändrar hans liv. Stycket väcker hans lust att själv spela piano och öppnar vägen till musiken, som sedan ska bli hans ständiga följeslagare. "Själen och musiken" innehåller fyra essäer om kompositörerna Chopin, Wagner och Brahms samt om poeten Mallarmé. Boken är samtidigt en resa i minnet för att spåra en själs tillblivelse. Resultatet är ett slags självbiografi speglad i ko...

Den som vill utforska den litterära texten måste likna en envis förföljare i en agentfilm, som tvingas byta skepnad, taktik och spaningsområde åtskilliga gånger innan bytet tillfaller honom. De så kallade teorierna är egentligen förklädnader, med vilkas hjälp man smyger sig på litteraturen.Men det metodiska studiet är inte tillräckligt. Man kan inte tvinga textens lag att framträda. Det sker bara på villkor av en samhörighet, som gör det omöjligt att behandla det skrivna som ett ob...

Cigaretten efteråt. Betyder det vad du tror att det betyder? Eller tror du bara att du vet vad det betyder? I sina mikrobetraktelser ger Horace Engdahl perspektiv på tidsanda och vardagsbeteenden, på litteraturen och dess skugga kritiken, på historien och drömmen. Vi ser det bekanta från ett obekant håll.Horace Engdahls nya fragmentsamling innebär ett stämningsskifte jämfört med hans föregående samling, den uppmärksammade Meteorer. Men hans röst är sig lik: "Världens undergång skul...

''Beröringens ABC'' är en essä om rösten i litteraturen: den tysta stämma som gör sig påmind vid läsningen och säger oss hur det skrivna är menat. Vad är denna effekt, utan vilken texten vore en hop döda bokstäver? I en studie som börjar i den tyska romantikens 1790-tal - Goethe, Schlegel, Novalis - och slutar hos det sena 1900-talets solitärer - Beckett, Ekelöf, Blanchot - visar Horace Engdahl hur den moderna diktkonsten kan beskrivas som en permanent men föränderlig kris i förhållandet m...

Vad är en romantisk text? Hur är den uppbyggd? Vad vill den göra? Sådana frågor söker Horace Engdahl besvara med sina nyläsningar av åtta svenska författarskap från 1700-talets slut och 1800-talets början: Oxenstierna, Kellgren, Thorild, Lidner, Atterbom, Stagnelius, Almqvist och Tegnér. Horace Engdahl är essayist, litteraturforskare, ledamot av Svenska Akademien och en av Sveriges skarpsinnigaste kritiker. Hans bok om romantiken rymmer estetiska resonemang som i hög grad griper in i dagen...

”Konsten att leva på luft”, ”Livgivande natt, ”Att gråta fädernas tårar”, ”Den fördömda kulturen” – så lyder några av titlarna i den sammanställning av essäer och artiklar tillkomna mellan åren 1989 och 2004 som Horace Engdahl ger ut i Ärret efter drömmen. Han skriver om Byron och Wagner, Diderot, Madame de Staël och Schuberts Winterreise, om Almqvist, Atterbom och Runeberg, om Ulf Linde, Stig Larsson, Ola Billgrens måleri och om vittneslitteraturen. Och i förordet gör han en positionsbest...

Amfitryon [1807] av Heinrich von Kleist.Heinrich von Kleist är en av världslitteraturens främsta dramatiker. Jämförelser kan göras bakåt, med Shakespeare eller så långt som till antikens tragöder och komediförfattare. Men lika gärna också framåt, över hundra år, till modernismens gränsutmaningar. Penthesilea, Prinsen av Homburg, Amfitryon och Den sönderslagna krukan är Kleists dramatiska mästerverk, alla fullbordade mellan 1807 och 1810. De två förstnämnda kallas tragedier...