Tror du på spöken? Det gör inte jag. Molly har berättat att en spökryttare har galopperat omkring om nätterna på en spökhäst och skrämt vettet ur folk! Nu vågar ingen gå ut efter mörkrets inbrott. Alla är jätterädda. Borde jag också vara rädd? (Eller borde jag ta ett snack med den där spökhästen och fråga vad den håller på med egentligen?

Min dröm har gått i uppfyllelse! Jag har kommit till prärien! Jag kan knappt tro att det är sant! Inga gnälliga människor, inga sadelgjordar runt magen, inga dammiga gamla ridhus, inga staket med eltråd. Gräs så långt ögat kan nå! Och min flock! Mina vildhästkompisar!

Det bullrar och knorrar i min mage! Min människa Molly säger att det beror på att jag åt upp nästan en hel säck havre som jag hittade i stallet i natt. Hon påstår att det är farligt att äta för mycket havre. Så tramsigt. Man kan ALDRIG äta för mycket havre! Men Molly ser orolig ut. Alldeles i onödan – jag tror jag ska försöka hitta mer havre i natt! MUMS!

Det härjar TJUVAR i trakten, har min Molly berättat. Sadeltjuvar och hästtjuvar! Skumma typer smyger in i stall om nätterna och stjäl jättedyra sadlar och såna där fina tävlingshästar som är värda flera miljoner. Det är jätteläskigt. Som tur är så kostade inte jag flera miljoner när Molly köpte mig, så det är nog ingen risk att jag blir stulen. Eller hur – det tror väl inte du heller...?

Har DU nån aning om hur många grottlejon, sabeltandade tigrar och grottbjörnar som lurar i vinbärsbuskarna när du rider förbi? Nä, jag trodde väl det och min människa Molly har inte heller nån aning. Människorna har verkligen ingen koll. Men det har JAG! Och tur är väl det!

Jag har fått nytt jobb! I en hel månad ska jag extraknäcka som lektionsponny hos Blåbärets ridskola. De behöver låna en vältränad och lagom stor häst till barnens ridlektioner och då passar ju lilla jag perfekt, eller hur? Men min Molly säger att jag måste vara otroligt snäll och absolut inte kasta av några barn. Jag? Skulle jag hitta på nåt sånt?

TÄNK att människorna alltid skyller på mig när något händer. De tror jämt att det är mitt fel. Ok, ibland kanske det råkar vara jag som ställt till med något olämpligt men inte alltid!Åter igen galopperar Mulle vidare genom boksidorna – lika egensinnig och älskvärd som för femtio år sedan då han debuterade i tidningen Min häst. Betyg 5/5 Elisabeth Frank, BTJ-häfte nr 18 2025

Människorna ska då bestämma precis allt. Hur mycket (eller lite ...) jag får äta. Att jag ska ha en otäck sadelgjord runt min känsliga mage, och en stålpinne i munnen. Springa hit och dit med människan skumpande på min rygg. Aldrig blir den nöjd heller. Bara gnäller och vill ha mera. Nä, jag tror jag ska rymma! Då får jag bestämma allting själv. Låter inte det som en jättebra idé?

Molly vill så gärna ha en alldeles egen häst. Hon sparar alla sina veckopengar, julklappspengar, ja alla pengar hon kommer över. Men det är svårt att få det att räcka till. Så en dag sker ett mirakel ...

Världens mesta häst Mulle som ridskoleponny? Hmm ... Det kan nog bara gå på ett sätt. Så på med ridhjälmen och håll i manen så galopperar vi iväg!

Molly ska åka på hopptävling med Mulle. Hon ryktar honom blank och fin, och flätar knoppar i hans man. Molly drömmer om att de ska vinna en stor, blank pokal och en prisrosett av siden! Men då får Mulle inte riva ett enda hinder och absolut inte vägra hoppa. HUR ska det gå till?

I 25 år har Mulle Meck och hans hund Buffa byggt bilar, maskiner, meckat med flygplan och båtar. Det firar vi med två nya samlingsvolymer: Mulle Mecks bok om bilar och Mulle Mecks bok om maskiner.Mulle Meck står för nyfikenhet, uppfinningsrikedom, klurighet och äventyrslystnad. Han är inte rädd för att tänka okonventionellt eller pröva nya vägar. För honom finns inget skrot, bara gamla grejer som kan användas på nya sätt. När han inte bygger hjälper han en brokig ...