Medicinsk kunskap är alltid i rörelse. Den kan färdas från laboratoriet till kontoret, med en pressrelease till en patient, via en vetenskaplig artikel till en tjänsteman och kanske vidare till en beslutsfattare. Förflyttningen till olika sammanhang har betydelse för hur kunskapen uppfattas och används, vilket i sin tur kan påverka inriktningen på både forskning och politiska beslut.Komplexiteten hos medicinsk kunskap och de konsekvenser som den får står i fokus i antologin Mov...

Är vi på väg mot en framtid utan antibiotika? Vad innebär i så fall denna postantibiotiska framtid för mänskligheten?Antibiotikaresistens är en av vår tids mest akuta samhällsutmaningar. I vissa länder finns redan bakterier som står emot nästan all antibiotika, och globalt sett orsakar resistensen hundratusentals dödsfall årligen. Problemen ökar också i Sverige, där vår moderna sjukvård bygger på att vi har tillgång till effektiv antibiotika. I en framtid utan antibiotika behöver v...

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande – detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker debatteras.Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?I Vetenskapens sociala ...

Förväntningarna på naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning är högt ställda i dagens samhälle. Statliga och privata finansiärer, näringsliv och allmänhet förväntar sig att de stora resurser som satsas på forskningen ska ge ny grundläggande kunskap men även skapa ekonomisk tillväxt och förbättra livskvalitet och hälsa. Även om förväntningarna har skruvats upp är dessa tankegångar inte nya. Sedan andra världskriget har staten försökt styra vetenskapen så att den kan uppnå sina dubb...